Hem Fråga Experten Fråga Experten: Torktid för betong?

Fråga Experten: Torktid för betong?

Fråga Tidskriften Betongs experter

Jag har gjutit Finja finbetong VCT 0,55 med fall i ett badrum. Golvplattan ligger på lättbetongbjälklag. Frigolit i botten med vattenburna slingor. Max tjocklek 8 cm minus fall 6 cm som tunnast med armerad finbetong. Gjutit vecka 47 vattnat gjutdagen och morgonen efter legat med plast över en vecka i rumstemperatur 19-20 grader.

Efter fyra veckor vecka 51 startade jag med värme på golvslingorna betongen ca 30 grader varm. luftfuktighet i rummet ca 25% RF. På måndag vecka 7 är det 14 veckor. Jag har tillgång till ett fuktinstrument (Protimeter) som fortfarande visar fukt i plattan (vet att man inte kan mäta RF i betong med instrument).

Enligt Finjas produktblad får tätmembranet inte appliceras innan betongen har sjunkit till RF85%. Av Finja får jag beskedet att värdet ska ändras till RF 90% om betongen kan torka åt annat håll, i mitt fall åt sidorna. Rummet är 5 kvm kvadratiskt.

När jag bestämde mig för betong var det efter att ha tittat på gamla beräkningar av torktider till RF 85% vilket var ok, men efter mätning med instrumentet har jag hittat nya torktider och att instrumentet inte fungerar på ny betong.
/Rikard

I badrum och andra våtutrymmen vill man förhindra att fukt tränger in i konstruktionen och kommer i kontakt med organiskt material som då kan brytas ner. Betongen i sig tar inte skada av fukt, tvärt är det gynnsamt för dess egenskaper.

För att stoppa fukten i exempelvis badrum lägger man på ett spärrskikt (membran, tätskikt, fuktspärr m.m.) på väggar och golv. Är det då en betongkonstruktion vill man att den skall ha torkat ut till ett visst “kritiskt RF” innan spärrskiktet kan appliceras. Detta för att inte preparatet skall brytas ner av fukten i kombination med den basiska miljön som cementreaktionerna skapar (alkalier).

Tillverkaren av spärrskikten anger det kritiska RF som gäller för deras produkt, och ofta är det 85% men även 90% RF förekommer. Kravet på 90% kan förutsätta (av tillverkaren) att man avjämnar/spacklar betongytan med en lågalkalisk och snabbtorkande produkt, något som är ganska vanlig att man gör för att bygga upp fall mot golvbrunnen.

För att minimera risken för plastiska krympsprickor är det viktigt att i tidig skede förhindra vattenavgång, varför man bör lägga på en plast, våt textil, vattendimma eller membranvätska. Det gäller också att härdningen (skyddet mot uttorkning) är varaktigt, gärna minst några veckor. Problemet med fukthärdning, som är den bästa metoden, är att det också kan förlänga uttorkningstiden avsevärt.

Har man uttorkningskrav, och vill att det skall gå snabbt, skall man inte skydda/härda betongen, och speciellt i ett tidigt skede när betongen är “öppen” och lättare kan torka ut mot omgivningen. Detta gör att man får välja mellan snabb uttorkning eller sprickbildning, eller möjligtvis en kompromiss där man lägger på en plast och undviker härdningsvatten.

Hur mycket och snabbt betongen torkar ut beror på en rad faktorer, såsom vatten-cement-tal (vct), cement typ, alternativa bindemedel, konstruktionstjocklek, omgivande temperatur och RF, vatten på ytan, osv. Med golvvärme kan man påskynda cementreaktionerna, men också hur snabbt betongen torkar ut. Dock har betongens täthet en stor inverkan på om golvvärmen har effekt på uttorkningen.

Under första dagarna/veckan är betongen “relativt” öppen, och torkinsatser (värme, avfuktare, mm) har en effekt, men påbörjar man detta senare är det inte säkert att det har någon betydande effekt. Betonger med högre vct är mer “öppna”, varför torkinsatser i ett senare skede kan ha betydande effekt.

En betong med lågt vct har stor självuttorkning och torkar snabbt, av att vattnet binds upp kemiskt i större uträckning och att det får en mer finporös struktur där vattnet binds hårdare. Men med lågt vct får man också en tätare betong, där torkinsatser har mycket liten effekt.

Ett problem som kan uppstå med dessa “täta” betonger (av lågt vct) är att de kan vara ganska alkaliska (av hög cementhalt) och dessutom när man applicerar en vattenbaserad produkt (spärrskikt, mattlim, mm) blir uppfuktningen mycket lokal och omfördelas inte i tvärsnittet.

Ytterligare en effekt med lågt vct är att en liten uppfuktning har stor inverkan på betongens RF, pga. att sorptionskurvan (samband mellan RF och fuktbindning i material, ges av dess porstorleksfördelning) är “flack” i kurvans övre del. Så känsliga ytskikt kan vara problematiskt att applicera på snabbtokande betonger, pga alkalitet, täthet, och sorptionskurva, varför högre vct är att föredra och som dessutom ger möjlighet för torkinsatser i ett senare skede.

Så kan man tänka sig att inte pressa byggtiderna, är en vanlig husbyggnadsbetong (ex C25/30) generellt att föredra framför en snabbtorkande betong. Ytterligare problem med snabbtorkande betonger (lågt vct) är att arbetbarheten är sämre (seg konsistens), ökad risk för temperatur- och krympsrickor, kräver mer sprickarmering, är dyrare och har högre miljöbelastning (mer cement).

Jag utgår från att ditt betonggolv bara kan torka uppåt (enkelsidig uttorkning) då det har underliggande cellplastisolering. Att ditt golv skulle torka åt sidorna, gäller inte som dubbelsidig uttorkning. Räknar jag med vct 0,55, 8 cm tjocklek, 1 veckas fukthärdning, styrd torkning efter 4 veckor (25% RF och 20 grader), kommer betongen efter totalt 14 veckor att ha ett RF på 90%. Men då har jag inte beaktat golvvärmen, som troligen har en positiv effekt på uttorkningen då du har relativt högt vct.

Att beräkna golvvärmens bidrag på uttorkningen är osäkert, men gissningsvis borde din betong ligga ett par % under 90%.

Tror dock inte att du efter 14 veckor är nere i 85%, men det behöver inte vara ett problem. Dels kan du kanske välja ett spärrskikt som är godkänt för 90%, och dels är min erfarenhet att just spärrskikt inte är så känsliga att lägga på även om betongen är något fuktigare än det angivna kritiska RF. Spärrskikten är inte helt täta, tillför inte så mycket vatten, och betongen kommer försätta självuttorka.

Däremot när det gäller plastmatta är det viktigt att inte överskrida det kritiska RF som gäller för mattlimmet, då detta är ett mycket tätt och känsligt ytskikt samt kan skapa stora problem med ohälsa om limmet skulle brytas ner (av alkalier+fukt).

Vill man ha ett tillförlitligt mätvärde på betongens RF, görs det genom att man borrar ner till 40% av tjockleken (enkelsidig uttorkning) och sätter i en bra fuktgivare som mäter på detta “ekvivalenta” mätdjup. En vägledning för hur detta kan göras på ett bra sett är enligt RBK, se “fuktmanual” under rbk.nu.

Instrument som hålls på ytan fungerar inte för att bestämma betongens RF, möjligtvis kan det ge en indikation om var det är fuktigare och torrare. Indikationen om fuktigare områden kan användas för att välja var fuktmätningen (borrhål) skall göras.

Ursäkta ett långt svar, men det här med uttorkning och ytskikt är komplext. Kortfattat, utan att veta hur fuktig din betong är, skulle jag tro att du idag kan lägga på spärrskikt utan problem (oavsett 85% eller 90% kritiskt RF).

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group