Hem Arkitektur Grått blir grönt i Singapore

Grått blir grönt i Singapore

Flower Dome
Flower Dome är med sina 1300 kvadratmeter världens största växthus. Här kan 1 000 personer vandra runt när det inte är några coronarestriktioner.

Singapore är ett land med en befolkning stor som halva Sveriges hopträngd på en yta som halva Öland. Den tätbebyggda nationens strävan efter att bli ”en stad i en trädgård” har gjort Singapore till en pionjär inom grön byggnadsindustri. Följ med Tidskriften Betong till den grönskande betongdjungeln.

Text och foto: Kristin & David Pineda Svenske.

Artikel från #1 2021Dånet är öronbedövande. Kopiösa mängder vatten faller från himlen, studsar i dammen nedanför och skickar iväg moln av vattendimma genom en djungel av exotiska träd, palmer, bambu och vippande orkidéer, där storögda människor ideligen släpper taget om sina resväskor för att fotografera.

Det här är ingen naturlig regnskog. Det är byggverket Jewel, en del av Singapore Changi, som sedan 2016 varje år har utsetts till världens bästa flygplats. Denna femvåningars inomhusdjungel befinner sig i själva verket under ett vortexformat tak, ihoppusslat av 9 000 glasplattor och 21 000 unika delar av metall med en cirkelrund öppning i mitten, där världens högsta vattenfall inomhus nu vräker sig ned.

Detta mästerverk till ingenjörskonst bärs upp av 14 stålpelare som i sin tur vilar på en grund av armerad betong. Betongen må ha haft en gråvit nyans då den göts, men frågar man PanU Concrete, Singapores största betong- och cementproducent, är den grön – precis som 30 procent av all betong som används i landet idag.


Singapore har rikligt med exempel på vad som kan innefattas i den ännu tämligen breda termen ”grön betong”. Till skillnad från sina grannar Malaysia och Indonesien är Singapore inte känt för sina urskogar. 96 procent av stadsnationen utgörs av konstruerade landskap. Under de senaste 20 åren har man arbetat hårt med att ge naturen utrymme i nya byggprojekt, men hur frodigt ett byggnadsverk än är på utsidan, består själva kärnan oftast av betong.

Gardens by the Bay, invigt 2012, är ett av Singapores turistiska dragplåster och stoltheter. Den 101 hektar stora parken är tydligen så grön att varken byggföretag, arkitekter eller ens parkens presskontakt vill svara på Tidskriften Betongs frågor (”vi uppskattar ert intresse kring betongvinkeln men föredrar att fokusera på växterna i parken”).

Och nog för att parken är imponerande på ytan. Här ligger världens största växthus, Flower Dome, den inglasade regnskogen Cloud Forest med tillhörande vattenfall och Singapores signum, de 18 upp till 50 meter höga ”superträden” som är täckta av 158 000 växter av 70 olika arter. Det är synd att byggtemat är tabu, för även arbetet under ytan är banbrytande.

För att få de känsliga växter som normalt bara påträffas på 1500-3000 meters höjd att trivas i Cloud Forest och Flower Dome göts planteringsväggar av en nysammansatt typ av betong innehållande trädgårdsavfall.

Detta organiska material gör att betongen bibehåller en högre fuktighet, vilket hjälper luftgroende växter att utveckla rötter.

Vad gäller superträdens komplicerade konstruktion tarvades betong som var självkompakterande, snabbhärdande, med slät yta och miljövänlig. Valet föll på producenten Holcim Singapores ekologiska betong HolcimGreen (idag LafargeHolcim ECO Pact), där en del av betongens mest koldioxidgivande komponent, portlandcement, har ersatts av återvunnet material. På betongstommen monterades sedan en struktur av stål, varefter man påbörjade arbetet med att klä träden i växtlighet.

Holcim Singapore började laborera med grön betong redan 2007, då en internationell brist på sand gjorde det tydligt att betongbranschen snabbt behövde hitta alternativ ballast. Holcim vände sig till Singapores skeppsreparationsbransch, som årligen genererar 400 000 ton kopparslagg. Detta restavfall visade sig vara ett utmärkt substitut för sand. Dels blev betongen mer miljövänlig, dels minskade företagets utgifter för import och transport av råmaterial, dels fann man ett nytt syfte för de stora mängderna metallavfall!

Idag är efterfrågan på grön betong så stor i Singapore att landet har drabbats av ett nytt, förhållandevis positivt problem: brist på avfall.

Singapores laboratorier går på högvarv för att ta fram nya delmaterial som inte bara gör betongen grönare, utan också starkare och hållbarare, exempelvis bottenaska, mikrosilika och biokol.

Biokol har visat sig höja betongens motståndskraft med 20 procent och dess vattentäthet med 50 procent (vilket plötsligt har skapat stort intresse för de 530 000 ton träspill som Singapores möbelindustri genererar varje år).

Men grön betong betyder inte bara att cement helt eller (oftast) delvis har ersatts av återvunna material. Hotellet Parkroyal@Pickering, byggt 2013, utsågs 2018 till världens miljövänligaste hotell. Dess E-formade huskropp av stål och glas är förhållandevis traditionell. Det enastående med byggnaden är inslagen av kurviga betongplattor, som tillsammans liknar höjdkurvor på en karta och utgör en grund för kaskader av grönska som hänger ned och sticker upp från byggnaden.

Det rör sig om lättviktsplattor med beteckningen VBS (voided biaxial slabs), i detta fall från företaget Cobiax, som reducerar betongförbrukningen med 35 procent genom att gjuta in ihåliga former av återvunnen plast tillsammans med armeringen i betongen. Plattornas räfflade kanter – samt de växter som klättrar längs fasaden – åstadkommer därtill en naturlig skuggning av byggnaden, vilket bidrar till att sänka temperaturen, och därmed behovet av luftkonditionering och i sin tur, energiåtgången.

Det var inte bara byggprojekt kopplade till turistnäringen som bidrog till att Singapores utnämndes till Asiens grönaste stad enligt Green City Index 2016. I höghuskomplexet Trevista, invigt 2011, användes grön betong, där cementen var ersatt av metallslagg, för bärande komponenter så som bjälkar, pelare och plattor. Ett år senare blev höghuset Gaia det första bostadskomplexet som uteslutande innehöll grön betong.

I det nybyggda 22-våningshuset EDEN har man ersatt klassiska balkonger med snäckformade betongbehållare fyllda med träd och växter som skapar en form av naturlig isolering mot höga temperaturer. På själva betongfasaden finner man återigen en lek med kartritarens höjdkurvor, likt tidigare nämnda Parkroyal, där så kallad ”topografisk struktur” skapar ett svalkande skuggspel.

Kanske är ändå bostadskomplexet Pinnacle@Duxton från 2010, med sju torn på 55 svindlande våningar, det mest banbrytande exemplet på betongens möjligheter. Tornen sattes samman av prefabricerade moduler av lättbetong. Rörliga skiljeväggar inuti varje bostad gör att rum kan dras ihop eller expanderas enligt personliga behov – vilket i sin tur kan influera energiåtgang för belysning och luftkonditionering.

Tornen sattes samman av prefabricerade moduler av lättbetong.

Men det är inte bara människor som har funnit nytt husrum i Pinnacle@Duxton. På våning 26 och 50 länkas de sju tornen samman genom vad Guinness Rekordbok kallar världens två längsta takträdgårdar. Dessa utrymmen är inte bara områden för mänskligt umgänge, lek och motion: de utgör också viktiga naturliga enklaver för de fåglar och insekter som vanligen trängs undan i tätbebyggda miljöer.

En studie från 2017 visade att Singapores takterrasser utgjorde habitat för hela 53 fågelarter och 57 sorters fjärilar. 24 av dem var dessutom relativt sällsynta, med exotiska namn såsom indisk glasögonfågel, blåkronad hängpapegoja och orientshama. Om Singapores byggindustri kan skänka växter, insekter och fåglar nya fristäder i det urbana landskapet, måste man nog säga att ordet ”betongdjungel” är på väg att få en helt ny innebörd.


Grå betong blir grön i Singapore

Problem: Hög vattenåtgång vid framställning.
Lösning: Användning av spillvatten.
Bonus: Mindre förorenat vatten i miljön.

Problem: Kasserad betong är en av världens största avfallskomponenter.
Lösning: Återvinning som ballast i ny betong.
Bonus: Sparade kostnader för (samt transport av) råmaterial.

Problem: Höga utsläpp av koldioxid.
Lösning: Ersatta cementen med biokol, metallslagg, bottenaska, returgummi, glas.
Bonus: Restavfall kommer till ny användning och hamnar inte på tippen.

Problem: Stora byggprojekt hotar att tränga ut djur- och växtliv från sina naturliga miljöer.
Lösning: Växtrika ytor (t.ex. takterrasser eller ”gröna väggar”) integrerade i byggnaden.
Bonus: Behagliga, sociala utrymmen för byggnadens brukare.


Risbetong? Ny grön lösning i Asien

Rishusk är det tunna skal som täcker själva riskornet. Det klassas normalt som jordbruksavfall och eldas upp på risfälten, eller används lokalt som bränsle. När rishusk förbränns, framställs rishuskaska (RHA), vilket består av 85-90 procent kiseldioxid. Ris täcker 1 procent av jordens yta och är den främsta näringskällan för miljarder människor. Omkring 600 miljoner ton oskalat ris produceras varje år, av vilket cirka 20 procent, eller 120 miljoner ton, är husk. Studier vid bland annat KL University i Indien från 2013 samt vid Islamic Azad University i Iran från 2017 visar att RHA starkt förbättrar både motståndskraft och hållbarhet i betongbyggnader