Hem Betongbruden Betongbruden och den kidnappade bilen

Betongbruden och den kidnappade bilen

Betongbruden

Efter det första lasset för dagen hade jag en kvarts rast och sedan fick jag ett rännlass till en av tunnlarna.

När jag kommer fram visar det sig att det är ett par hundra (minst) små formar på cirka en halv gånger en halv meter med någon decimeter höjd som ska gjutas…

Den beställda lossningstiden är en timme men jag inser snabbt att det här kommer knappast ta en timme, snarare minst det dubbla. Jag ringer och informerar fabriken om att jag blir borta länge. Talar dessutom om att jag måste flytta bilen mellan varannan form och att det är olyckligt för jag får ont av mycket i och ur bilen. Som om inte det var skojigt nog så måste jag varje gång jag har flyttat bilen kliva upp på en 60 cm hög avsats, träningsvärk på ingång!

Börjar lossa. Fallet på rännan är dåligt och det första som händer är att vi måste lätta upp betongen som inte håller den konsistens den ska ha. Sådant händer ibland och det finns en rad olika saker som kan påverka det så det är inget anmärkningsvärt.

Häller i tillsatsmedel för det och blandar i fem minuter. Kollar på betongen och den ser inte bättre ut. Lite mera medel och ny blandning. Vi provar att fylla några formar men på grund av betongens konsistens och det dåliga fallet måste kunden raka ner betongen från rännan. Går långsamt och är tungt som fasen. Ringer fabriken och får order om hur mycket mer flytmedel vi kan ha i. Efter det ser betongen tillfälligt bättre ut så vi kämpar på ett tag men efter en stund är betongen stabbig igen och vi häller återigen i en ansenlig mängd flytmedel.

Förklarar för kunden att nästa gång betongen börjar stabba till sig måste jag avbryta för att inte riskera bilen. Det går någon kvart till sedan är det kört. Då har vi lossat i tre timmar och 45 minuter och jag har nog klättrat i och ur bilen hundra gånger utan att överdriva.

Meddelar kunden, tömmer vattentanken i de 1,5 m3 jag har kvar för att förstöra betongen så att den inte brinner i bilen och åker till fabriken. Det tog en timme att få rent rännan, i vanliga fall tar det runt tjugo minuter. Roteraren klarade sig fint tack vare vattnet.

Ni som står ute på byggena och svär över sena betongbilar, här har ni en stor anledning till det. Kunder som gör misstag, mängdar fel, tänker fel, beställer fel. Så länge de tillåts kidnappa bilar väsentligen längre än de har beställt så kommer det att drabba andra kunder, så enkelt är det.

Lunchen intogs i bilen på väg hem vid 16, då hade jag inte käkat sedan 08. Väl hemma blev det ett varmt bad, stretching och lite piller för att motverka musklernas reaktion på dagens elände. Om det går som det brukar blir jag riktigt dålig framåt fredag, planen är att försöka undvika det med värktabletter ett par dagar.

Jag får ibland frågan om jag verkligen borde jobba med det här när jag har problem med värk och stelhet. Det enkla men självklara svaret är “ja”. Jag älskar mitt jobb, är mer engagerad än jag behöver vara och bara arbetsdagarna inte är alltför långa och jävliga så funkar det.

Jag är dessutom långt ifrån ensam om att ha värk, många dras med det. Jag mår ändå bättre än på länge tack vare en duktig kiropraktor. Och vad fasen skulle Betongbruden göra om hon inte fick köra betong?

Åsa “Betongbruden” Karlström