Hem Fråga Experten Fråga Experten: Diffusionsöppen microbetong?

Fråga Experten: Diffusionsöppen microbetong?

Fråga Tidskriften Betongs experter

Jag bor i ett gammalt hus, byggt 1927. I källaren är det slipade och obehandlade betonggolv. Jag vet att det är absolut nödvändigt att källarbetonggolven kan “andas”, eftersom det är höga grundvattennivåer runt huset, dessutom är hela området kring huset gammal sjöbotten. Jag har dock inga problem med fukt i källaren.

Jag har nu en fundering om jag skulle snygga till källargolven med någon variant av microcement. Jag får garantier från alla leverantörer att alla deras microcementprodukter är diffusionsöppna. Jag undrar då alltid, hur mycket diffusionsöppna är de!

Är ett tunt lager microcement lika diffusionsöppet som ett gammalt betonggolv från 1927?

Ni får gärna utveckla om det är något annat man bör tänka på innan man spacklar ut microcement på ett betonggolv.
/Anders

Att se till att källarbetonggolven “andas” är kanske inte nödvändigt, men däremot behöver du se till att ytskikt och andra material i kontakt med betongen inte är fuktkänsliga.

Ytskikten kan också behöva klara den basiska miljön cementpastan genererar (alkalier), något man behöver beakta när man lägger på mattlim, spärrskikt, och andra oorganiska material. Att lägga på ett ytskikt av mikrocement, borde funka fint. Men bättre alternativ kan vara en portlandcementbaserad avjämning, anpassad för att vara exponerad, typ designgolv alternativt för garage eller industrigolv.

Jag skulle föreslå att du lägger klinker på källarbetonggolven, det ger en snygg, lättstädad och underhållsfri samt slit- och smutstålig yta. Klinker ger dessutom en täthet som minskar mängden markfukt som tränger upp i plattan, vilket är bra om du ställer fuktkänsliga material på källargolven (kartonger, trämöbler m.m.).

Kollar man på tätheten hos betongen i sig, ges den framför allt av dess vatten-cement-tal samt mängd ballast (sten, grus och sand). Men det som är intressant är tätheten på konstruktionen, varför tjockleken och eventuell sprickbildning (och fogar) är avgörande.

Så jämför man en tunn men kanske något tätare beläggning med avjämning eller mikrocement, så är troligen den underliggande betongkonstruktion betydligt tätare av att den är mycket tjockare.

Man kan räkna med att fuktflödet genom betongen minskar i “kvadrat” med tjockleken, dvs jämför man 1 cm med 10 cm tjocklek är fuktflödet 100 gånger så stort (10 i kvadrat). Så om du lägger på 1 mm microcement på 10 cm betongplattan kommer det inte ha någon märkbar inverkan på fuktflödet, även om microcement som produkt kan ha något högre täthet än betongen i din platta.

Hur pass mycket tätare den är jämfört med betongen i din platta från 1927, kan jag inte svara på. Men jag skulle kunna gissa på att det är dubbelt så tätt, men som sagt har det minimal inverkan då det är så pass mycket tunnare än betongplattan.

Så jag tycker inte du skall fokusera på att få till ytskikt som andas, snarare tvärt om. Det viktiga är att du inte ha ett ytskikt som skadas av fukten (och eventuellt alkalierna), dels att det inte bryts ner och skapar skadliga emissioner, och dels att de är beständiga och tåliga. Det skulle kunna gå att måla med en 2-k epoxi, men risken är att det släpper om du har markfukt som tränger upp i plattan.

Om du exempelvis väljer att lägga klinker, skippa då primer, spärrskikt och andra ytbehandlingar som kan vara problematiska. Vill du säkerställa att fixen fäster ordentligt, fukta upp betongplattan ordentligt innan (fuktig men inte blöt när klinker läggs).

Detsamma gäller om du skall lägga på microcement eller spackel/avjämning. Givetvis skall plattan först vara ren och fri från fett.

Oskar Esping,  tekn. dr. Thomas Concrete Group