Hem Betonggalan Betongbruden får trevligt sällskap

Betongbruden får trevligt sällskap

Betongbruden

Efter förra onsdagens helveteslossning så fick jag mycket riktigt ont. Kom till jobbet på torsdag morgon och bad att få slippa köra ränna på grund av värken.

Det visar sig att fabriken har enbart rännlass den dagen så det blev ett akut fabriksbyte till Hammarby på andra sidan stan. Där flöt dagen på bra och sista lasset var till Vega i Haninge.

Jag hade fått godkänt av chefen att parkera lastbilen vid Tumbafabriken över natten för att slippa åka en och en halvt timme i onödan bara för att hämta min personbil. Jag bor tre km från Tumbafabriken så det är nära. En supersnäll kompis kom och hämtade mig, jag var inte riktigt i skick att orka gå hem.

Klockan 05.00 på fredagsmorgonen blev det årets första cykeltur, ner till fabriken. Nära en kilometer är konstant uppför men jag tog mig dit på 20 min med en del promenerande emellan, helt ok tid med tanke på förutsättningarna.

Startar lastbilen och åker mot Sollentuna. Kommer i god tid till fabriken och strax efter anländer en polare som ska följa med ibland för att se om jobbet kan vara något för henne. Trevligt med sällskap! Dagen flöt på bra och när humöret var som bäst i solskenet ringde chefen och frågade hur jag mådde:
”Jo… jag mår rätt bra faktiskt, lite bättre än väntat.”
”Vad skönt- vill du jobba i morgon?”
”Stön…”
”18-22, Ulvsunda.”
”Joo, jag har ju inget bättre för mig så det vill jag nog.”

Några timmar senare efter en elvatimmarsdag utan att äta på sju timmar (mitt fel denna gång) var jag inte så säker på att det var så smart att tacka ja, jag var rätt sliten.  Dessutom hade ett bekymmer dykt upp: Jag skulle återigen parkera lastbilen i Tumba och sedan cykla hem på natten.

Haken är att fabriken ligger nere i ett grustag och det är inte belyst väg ner dit. Jag är väldigt mörkrädd så det här gav en klump i magen. Då ringer en polare som är pumpförare på GTAB och när han hör hur sliten jag är frågar han om jag inte vill ha en co-driver med mig på jobbet som kan köra hem mig sen?

OM jag ville! Jag slipper ångesten över mörkret OCH får trevligt sällskap, det kan ju inte bli bättre! Så då var det bara hem och ladda batterierna inför nästa dags jobb.

Åsa ”Betongbruden” Karlström