Hem Fråga Experten Fråga Experten: Gjuta en kant runt bilen?

Fråga Experten: Gjuta en kant runt bilen?

Fråga Tidskriften Betongs experter

Vårt garagegolv (gjuten platta i kallgarage) har skadats under årens lopp genom vatten/snö/fukt från bilen och det sen blir frysskador. Nu sprids också fukt i golvet ganska långt utanför platsen där bilen står.

Jag funderar på att gjuta en kant/upphöjning runt bilen och sen måla golvet under bilen med någon tålig epoxifärg eller liknande. Sen hoppas jag att vattnet stannar på plats och enklare kan sopas ut ur garaget.

Hur gör jag för att gjuta en kant (5 cm, gärna avrundad) och får den att fästa bra i det befintliga betonggolvet? Hur behandlar jag golvet innan jag målar? Är detta överhuvudtaget en bra idé?
/Lars

Tösalter kan vara ett stort problem för betongkonstruktioner, dels för att saltet försämrar frostresistensen betydligt, samt att kloriderna i saltet kan tränga ner till järnen och göra att det korroderar kraftigt.

För frosten är en salthalt på ca 3% det “värsta”, medans för armeringskorrosion ökar korrosionsrisken med ökad salthalt (kloridkoncentration). Och har man då ställen där saltet kan ackumuleras blir problematiken större.

Det kan exempelvis vara under hjulen för en parkerad bil, infarten till ett garage, i svackor i plattan där saltvatten blir stående, osv. För att frysskador skall kunna ske, eller att kloriderna skall kunna ta sig ner till armeringen, behöver det också vara blött eller fuktigt.

Är det en helt torr miljö är salt inga problem för betongkonstruktionen. Förutom att ha tillräckliga täckskikt till armeringen en tät betong, gäller det att begränsa sprickbredder och ha täta fogar, genomföringar, mm då dessa “öppnar upp” för klorider eller andra skadliga ämnen att tränga ner.

Ser man på de exponeringsklasser konstruktörer brukar föreskriva, hamnar man på XD3 för plattan i ett uppvärmt garage/parkeringshus, och ouppvärmt XD3+XF4. Klassen XD3 (armeringskorrosion med tösalt) förutsätter att det finns en fungerande avrinning (fall mot golvbrunn, mm), och är fallet inte så kan man behöva extra åtgärder i varje enskilt fall (tätare betong, tjockare täckskikt).

Egenskaperna för själva betongen styrs av tabell 8 i SS 137003, där XD3 innebär vatten-cement-tal (vct) på max 0,40. Och för XF4 gäller vct max 0,45 och att betongen skall vara frystestad med metod och gränsvärden enligt SS 137244 (saltvatten). Så för XD3+XF4 används normalt en förprövad anläggningsbetong med vct 0,40.

För ett privat kallgarage, eller uppfart till garage, är det kanske inte nödvändigt att följa exponeringsklasserna, utan det kan vara tillräckligt med en lufttillsatt betong med standardcement och vct 0,45. Så på din beskrivning att döma är inte betongen i kallgaraget inte anpassad för denna miljö, och det finns inte heller en fungerande avrinning.

Att lägga på en 2-k epoxi för garage kan ge ett bra skydd, men om du har markfukt som tränger upp i plattan (underliggande isolering eller plastfolie saknas) kan färgens tätgörande effekt gör att den får blåsbildning och släpper.

Det finns ytskikt som används för betong i parkeringshus, loftgångar, balkonger m.m., som kan fungera bättre. Du kan hitta mer information om detta på nätet, eller kontakta företag som jobbar med reparation av dessa konstruktioner.

Det borde kunna fungera med en cementbaserad (Portland) avjämningsmassa/golvspackel för garage, vilket även möjliggör att du får till “fall” och fungerande avrinning under bilen.

Innan du åtgärdar plattan behöver all skadad, lös och dålig betong tas bort. För att få till vidhäftningen behöver betongplattan först fuktas upp ordentligt eller lägga på en vidhäftningsförbättrare alternativt primer. Tillverkaren av produkterna har lämpliga system och bra anvisningar.

Jag är lite tveksam till att gjuta upp en 5 cm tjock kant runt om platsen där bilen står. Dels kan det vara svårt att få den att fästa, och dels känns det fel att bygga en invallning för saltvattnet där klorider och fukt kan anrikas. Jag tänker också att det är en ganska tjock kant att köra över med bilen.

Vill du gjuta en sådan kant, finns reperationsbruk (ex anläggningsbruk) som borde fungera bra, eller möjligtvis annan beständig avjämning/spackel. Om du lägger på ett skyddande ytskikt (epoxi eller liknande) borde det räcka med ett vanligt reparationsbruk, finbetong eller annan cementbaserad lagningsprodukt (husfix m.m.).

Är den fiberförstärkt kan det vara en fördel för sprickbildning och gör den mer “modellerbar”. Eller så bygger du upp kanten med ett annat material, exempelvis en plastlist, rostfri plåtprofil, klinker, osv.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group