Hem Betongbruden Betongbruden på uppdrag i mörkret

Betongbruden på uppdrag i mörkret

Betongbruden

Dags för kvällsjobb i lördags då. När jag pratade med min polare Steven, pumpförare på GTAB, i fredags tyckte han att jag lät sliten så han erbjöd sig att åka med som sällskap på lördagsjobbet, han kunde ju även köra om det skulle behövas. Dessutom var jag bekymrad över hur det skulle gå att ta mig hem på natten efter jobbet.

Planen var att cykla hem men sedan kom jag på att det är mörkt från man lämnat fabriken och ca 100 meter uppför en backe och jag är väldigt mörkrädd. Så lättnaden när han ställde upp var enorm.

Någon timme innan jag skulle åka ringde chefen och berättade att kollegan som skulle köra dagpasset hade sagt att fabriken var låst, det var ingen kvar där när han kom tillbaks efter ett lass. Förvirring uppstod eftersom vi hade förstått det som att det var ett jobb som beräknades pågå fram till kl 22.

Så jag och Steven drar iväg upp till Sollentunafabriken och hämtar lastbilen för att åka ner mot Ulvsunda där vi (kanske) skulle jobba. Provar att ringa dem på väg dit men inget svar. Märkligt.

När vi kommer dit står det en betongbil och gör sig redo för jobb så vi frågar chauffören om han vet något. Nä, det är tomt därinne sade han. Men alltså… undrar om vi ska jobba funderade vi vidare.

Nåja, vi behövde kolla status på en av de två metallrullar som roteraren vilar på så jag och Steven satte fart med det. Lagom till att vi hade konstaterat att den var ok kom den andra chaffisen och meddelade att vi skulle jobba.

Jag går in och pratar med blandarkillen och det visar sig att det är 18 m3 sprutbetong till en tunnel som ska köras. Jag backar under blandaren och får första lasset på 6 m3. När vi kommer till kunden så står sprutpumpen ovan jord, det är inget bra tecken.

De var dock klara för att köra ner så vi följer efter ner i underjorden. Då ska de sätta igång och tvätta berg! Det är sådant som alltid görs innan betongen sprutas på, men har de beställt lasset till 19 tänker man ju att det ska vara gjort tills dess. En timme försenade kommer vi igång.

När vi kommer upp igen ringer kollegan och ber om hjälp att hitta fram. Det är en väldigt bökig väg att hitta och nära på omöjligt utan hjälp. Han kör fel två gånger trots min hjälp men sedan är han på gång ner och vi åker och hämtar nästa lass. När vi kommer tillbaka hjäper vi kollegan att hitta ut igen, inte heller helt lätt på det stället och sedan lossar vi vårt sista lass.

Åker och spolar, svänger förbi en mack och köper en korv och sedan åker vi och parkerar lastbilen. Jag inser direkt när vi svänger in mot fabriken att hade inte Steven varit med och kört hem mig hade jag fått sova i lastbilen eller i fikarummet, inte en chans att jag hade tagit mig igenom det mörka partiet på vägen! Nöjd och glad efter en trevlig kväll var det skönt att krypa ner i sängen några timmar.