Hem Fråga Experten Fråga Experten: Gjuta på Siporex?

Fråga Experten: Gjuta på Siporex?

Fråga Tidskriften Betongs experter

Jag har köpt ett Siporexhus från 1965. Det är en enplanskåk med källare. Mellanbjälklaget är alltså också av Siporex och jag har rivit ut alla golven för att renovera. Jag vill lägga vattenburen golvvärme och funderar på att spåra ner slangen i siporexen och sedan gjuta eller flyta på det. Jag vill dock inte förlora så mycket takhöjd så varje cm räknas.

Är det för tunt att gjuta 2-3 cm, även på Siporex? Kan jag flyta 2 cm på Siporexen, håller det? Orginal har de en 2 cm oarmerad flytkaka i vissa rum som jag börjat bila bort. Kan jag göra detsamma?
/Daniel

Det var ganska vanligt med bjälklag av lättbetong av typen gasbetong (Siporex, m.fl.) i villor byggda på 60-och 70-talet. Det var ett rationellt och smidigt sett att bygga med dessa prefabricerade lätta betongelement.

Dessa bjälklag kan vara ganska tjocka, svikta en del, och med tiden ha börjat “hänga ner” i mitten (långtidsdeformation). Idag används dessa produkter inte så ofta, och då möjligtvis bara till “obelastade” oarmerade väggelement till industrilokaler, murblock, eller liknande.

Hållfastheten är mycket låg, krypdeformationerna kan vara stora, och isoleringsförmågan är inte fantastik. Dessutom kan den höga porositeten göra det problematiskt med beständigheten (frost, armeringskorrosion m.m.). I vanlig betong är järnen väl förankrade och skyddas från korrosion av tätskiktet och de basiska reaktionsprodukterna från cementet (alkalier).

I lättbetongen sitter järnen inte hårt fast, och är inte skyddade på samma sätt. För att minska risken för armeringskorrosion brukar därför järnen vara förzinkade/galvade. När det gäller prefabricerade element av gasbetong, får man nog se det som en produkt med kortare livslängd, och en som inte är tänkt att underhållas och repareras.

Det funkar som regel utmärkt att göra tunnare pågjutning på dessa bjälklag (upp till ett par centimeter), och det kan dessutom ha en positiv inverkan på bärigheten då det tillför ökad hållfasthet i tryckzonen.

Har bjälklaget fått nedböjningar kan det vara idé att permanent sätta stöd i mitten på undersidan (alternativt avlasta med balk tvärs elementen), eller “stampa” upp tillfälligt fram till att avjämning/spacklet hårdnat.

Tjockare pågjutningar kan väga en del, och det är viktigt att försäkra sig att bjälklaget håller för denna extra last. En konstruktör kan vara behjälplig att räkna på detta.

Att fräsa spår för golvvärmen i lättbetongen funkar fint. Man bör försöka undvika att kapa den lilla armeringen som finns i dessa bjälklag, men då den ligger i underkant skall det inte vara några problem i ditt fall.

Lättbetongen/gasbetongen kan suga upp stora mängder vatten, varför du behöver se till att den spärras/primas eller fuktas upp ordentligt innan du avjämnar. Välj produkt/system efter dina förutsättningar och önskemål, på bygghandeln kan de hjälpa dig med detta.

Följ tillverkarens anvisningar. Eftersom pågjutningen är i tryckzonen behöver den inte armeras för lasterna, men däremot kan man tänka sig ett enklare golvnät eller fiberförstärkt produkt för att minska risken för krympsprickor, eller möjligtvis sprickbildning av att bjälklaget sviktar.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group