Hem Mixat Svenskt rekord i kolfiberförstärkning

Svenskt rekord i kolfiberförstärkning

Just nu byggs en ny bro över Skurusundet mellan Nacka och Värmdö. Samtidigt förstärks en bro över Bastusjön några hundra meter bort och det är inte vilken förstärkning som helst. Det är svenskt rekord i kolfiberförstärkning.

Text: Roger Andersson. Foto: Fredrik Fogel m.fl. 

Solen skiner över Värmdöleden. Det gjorde den inte i förrgår. Då var det skyfall över Stockholm och Södra länken var avstängd. Efter någon timme i bilkö och tråkiga trafikrapporter vände jag hemåt. Brobyggandet vid Skuru tog dock ingen paus. Det är sällan brobyggande gör det.

– Bron över Bastusjön i Nacka är det korrekta namnet, jag kommer nog säga Bastubron vid några tillfällen, men då vet du vad jag menar.

Örjan Bryggö öppnar grindarna via sin mobil och kommer emot mig från trappan till byggbodarna som staplats i två våningar. Han är inhyrd konsult till det italienska företaget Itinera som fick entreprenaden för nya Skurubron.

– Förstärkningen av Bron över Bastusjön ingick inte i den entreprenaden men Itinera fick den också på grund av bra utfört arbete vid stora bron, säger Örjan Bryggö.

Och det hade faktiskt varit svårt att få in någon annan då Itineras etablering ligger precis under ”Bastubron”. Det är den här påhängda utförandeentreprenaden som Örjan Bryggö basar över.

– Vi förstärker bron och så förlänger vi dess livslängd. Vi byter bl a tätskikt på en yta som är 4700 kvadratmeter stor och vi gör det i fem etapper, säger Örjan Bryggö.

Trafiken slussas mellan de olika körfälten medan tio millimeter asfaltmastix läggs med tre lager asfalt ovanpå.

– Mastixen är helt tät, sen är de ovanpåliggande lagren av asfalt olika täta med det tätaste underst, säger Örjan Bryggö.

Under asfalten har 2000 meter kolfiberstavar lagts in. Ytterligare 3000 ska sättas på undersidan.

– Först var planen att det skulle sättas 1,4 millimeter tjocka och 150 millimeter breda kolfiberlaminat, men det kräver en väldigt jämn yta och vi hade fått slipa väldigt mycket för att få till en högkvalitativ slutprodukt, om det ens varit möjligt, säger Örjan Bryggö.

Efter kontakt med företagen Ysab och Invator och Björn Täljsten valdes dock kolfiberstavar som limmas fast i utsågade spår.

– Det blir en betydligt bättre integrerad förstärkning, bättre kraftöverföring, mindre material och dessutom mer beständigt, säger Örjan Bryggö.

K
Vi går nerför trappan för att ta oss en titt på verkligheten. Jag har fått låna sprillans nya 44:or, lite för stora, men det är byggskor för det mesta. Framför oss tornar den väldiga byggställningen upp sig, 35 000 kubikmeter ställning. Det är så det blir när en bro ska repareras underifrån.

Trapporna uppåt, solen i nacken och väl uppe står hela entreprenadkedjan där. Itineras betongentreprenör Dipart representerad av Niklas Nettelbladt, deras underentreprenör Tommy Eriksson, Ysab och sist men inte minst, Björn Täljsten, kolfiberexpert från Invator och även professor på Luleå tekniska universitet.

Örjan och Björn börjar diskutera kolfiberns historia. De räknar upp stora förstärkningar som Alviksbron i Bromma som förstärktes med 5000 meter kolfiberlaminat år 2002, Källösundsbron i Göteborg som år 2004 fick 3000 meter kolfiberlaminat och Blommenbergsviadukten i Stockholm som även den fick 3000 meter laminat mellan 2015 och 2018.

Då blir 5000 meter kolfiberstav nästan svenskt rekord. Eller det blir det.

– Genomförd forskning och laboratorieförsök har visat att stavar som limmas in i betongen kan utnyttjas till mycket högre grad i jämförelse med laminat som limmas mot betongens yta, kraftöverföringen blir helt enkelt mer effektiv, säger Björn Täljsten.

Tommy Eriksson tar trapporna ner och hämtar en bit kolfiberstav som vi rullar runt i händerna och känner och luktar på. Jag försöker passa in den i ett utsågat spår som visar sig vara grunt.

Örjan tar över fiberstaven och förklarar att den fungerar i princip som en gitarrsträng. Staven tar minst drag i mitten och därför kan det vara något grunt där. Däremot är det väldigt viktigt att ändarna på staven sitter ordentligt fast, precis som en gitarrsträng, ordentligt och med rejäl förankringslängd.

Jag noterar att stavarna kommer ligga tvärs över bron och inte längs med som jag tycker vore naturligt. Men spännvidden är faktiskt längre tvärs över bron. Förstärkning i tvärled supportar också bron i längsled genom en förbättrad lastfördelning.

Björn Täljsten frågar om vi vet varför staven är tio gånger tio millimeter. Bäst styvhet föreslår jag.

– Det är faktiskt så enkelt att den då passar att fräsas in i alla täckskikt, säger Björn Täljsten.

Förutom kolfiberförstärkning byts även 197 stycken grundavlopp och 14 ytavlopp ut. Låter som promenad i parken.

– Det går ursparningskanaler längs med bron och de tidigare grundavloppen har ibland tagit en s-sväng förbi dem när de placerats vid gjutning. Så att bara borra i nya i gamla läget har inte gått, säger Niklas Nettelbladt och visar hur det kan se ut när de nya börjat på samma ställe som de gamla på ovansidan men kommer ut 50 centimeter ifrån på undersidan på grund av att man måste borra rakt och inte i S-sväng.

I oktober är det klart, stavarna på plats, ställningen riven och Örjans framtid oplanerad.

– Ja, så är det i konsultbranschen. Men jag antar att jag är kvar i det här projektet ett tag till. Innan jag blev ansvarig för Bron över Bastusjön var jag med här som teknisk expert, det blir jag nog ett tag till, säger Örjan Bryggö.