Hem Betongbruden Till fjälls med Betongbruden

Till fjälls med Betongbruden

Betongbruden

BetongbrudenNu händer det roliga saker! Jag ska köra åt Swerock i Särna (några mil utanför Idre) i sex veckor. De har ett större projekt i Funäsdalen 12 mil bort och sedan var det lite vanlig produktion också. Jag var ju i Sundsvall i höstas vilket var väldigt roligt så det här ser jag fram emot.

Jag har inte kört särskilt mycket åt Swerock än, jag har haft fullt upp med Skanska och Betongindustri men någon natt och någon enstaka dag har det i alla fall blivit. Det råkar faktiskt vara så att första dagen på fabriken i Särna är det på dagen fem år sedan jag körde på Swerock första gången.

Direkt efter min semester skulle jag köra upp betongbilen. Boendet löste sig genom att vi hyrde en husbil som får stå på fabriken och så körde chefen och en polare till honom upp den medan jag var på semester. När jag kom hem blev det full rulle med packning, rengöra akvarium, skriva instruktioner till växt- och fiskvakten och en del annat pyssel.

Jag älskar allt som är norrut och har inte varit i Dalarna sedan jag var liten så min plan är att inte åka hem förrän jobbet är klart. Eventuellt skulle andra veckan här kunna bli en semestervecka och i så fall blir det en sväng till goda vänner i Jämtland.

På söndagsmorgonen när jag skulle bege mig norrut började betongbilen att klaga på för låg nivå motorolja. Den har ett fabrikationsfel så det var inte förvånande, bara typiskt just en söndag. Ringer chefen som jagar rätt på nån på Volvo som får tala om vilka av mackarnas oljor vi kan ersätta med.

Jag börjar köra och under tiden skickar chefen förslag på oljor. Jag stannar på – vad det känns som – femtielva mackar men ingen har nån olja vi kan använda. Till slut hittar chefen ett mobilnummer till verkstadschefen på Rolf Ericsson Lastvagnar AB i Mora. Det är en Volvoverkstad och efter att ha sms:at om vårt bekymmer ringer han upp trots att han har semester och meddelar att han skickar dit en av sina anställda som ställer ut olja åt oss! Vilken service!

När jag kommer dit är killen kvar så jag tackar så hjärtligt för hjälpen och sedan kan färden fortsätta. Med tanke på att det var bara hundra mil sedan vi fyllde på olja sist och jag häruppe kommer snitta på uppskattningsvis 50 mil per dag så var läget rätt stressat innan det löste sig. Bilen ska in för åtgärd av felet så fort tid finns, men det är ett heldagsjobb och verkstaden ligger 1,5 timmes färd från fabriken.

Jag körde upp via Gävle-Falun-Mora och det var väldigt fin natur utmed vägen. Vackrast var det nog när man kom över krönet vid Rättvik och såg Siljan breda ut sig med fjäll bakom. Underbart!

Jag hade lyxen att ha egen häst redan när jag var liten och ett gäng hästar plus ridskola satte ganska effektivt stopp för andra nöjen, av förklarliga skäl. Vi tillbringade en del somrar i Norrland men bortsett från det var det mycket hemma med hästarna som gällde.

Jag hade egen häst fram tills jag var 37 nånting  och tills dess hade jag konstant väldigt ont om pengar så det fanns inte möjlighet till något extra alls. Sälja grejer på Tradera och panta burkar var standard på den tiden. Sedan slutade jag med hästar och började köra betongbil vilket gjorde en enorm skillnad i ekonomin.

Nuförtiden inser jag också hur mycket jag har fått avstå i och med mitt val att ha häst och jag är fast besluten om att se mig om lite mer framöver. Att få möjlighet att jobba på annan ort så här känns oerhört lyxigt för mig och jag är så tacksam att jag har chefer som gör det möjligt.

Åsa “Betongbruden” Karlström