Hem Mixat Granskat: Branschen om import av cement!

Granskat: Branschen om import av cement!

Tomasz Borowiec, vd Schwenk Sverige, Magnus Ohlsson, vd Cementa, Ola Johansson, operativ chef Thomas Concrete Group och Johan Silfwerbrand, professor KTH.

Det är omöjligt att täcka bortfallet från produktionen av cement i fabriken i Slite med import. Det blir en fabrik som försvinner från en redan stekhet europeisk marknad och att få godkänt i svenska standarder kan ta upp till två år. Det visar Tidskriften Betongs granskning.

-Vi är väldigt oroliga över situationen, ett byggstopp drabbar våra kunder och därmed även oss. Vi kommer helt enkelt att sälja mindre om marknaden stannar av, säger Tomasz Borowiec, vd på Schwenk Sverige, som är Sveriges största importör av cement.

Just nu gör Schwenk en kartläggning över hur de ska kunna hjälpa till om det blir brytningsstopp i Slite den 1 november.

-Vi kommer göra allt vi kan för att hjälpa till, men den totala volymen på nästan två miljoner ton per år som produceras för den svenska marknaden i Slitefabriken är omöjlig att fylla på kort sikt, säger Tomasz Borowiec.

Hur mycket mer Schwenk kommer kunna importera vid behov vill Tomasz Borowiec inte kommentera.

Ola Johansson, COO, operativ chef, på Thomas Concrete Group, ser heller inga möjligheter att på kort sikt ersätta cementet från Slite med import.

-För det första har vi helt enkelt inte logistiken, det är bara tre företag i Sverige förutom Cementa som har hamnterminaler som kan hantera cement: vi, Schwenk och Swecem. De är redan belagda och har ändå inte den kapacitet som erfordras, säger Ola Johansson.

Det andra hindret är cementbristen i övriga Europa.

-Det är idag utsålt. Export görs på små marginalvolymer, men med de höga avgifterna för utsläppsrättigheter av koldioxid är det inte lönsamt, säger Ola Johansson.

Att söka sig utanför Europa ser han heller inte som en lösning.

-Det måste finnas sjölogistik och det kommer inte räcka med de 4 – 5 000-tonnare vi fraktar med idag, vi måste upp på 10 000-tonnare och det klarar inte terminalerna, säger Ola Johansson.

Det tredje hindret handlar om hållbarhet och kvalitet.

-Den importerade cementen kommer ha en sämre miljöprofil än den som produceras i Slite och andra tekniska egenskaper som inte är anpassade för den svenska marknaden, säger Ola Johansson.

Även Johan Silfwerbrand, professor på KTH, nämner hållbarheten som ett argument för att import blir svårt.

-Sverige ligger långt fram. Den årliga, världsvida statistiken visar att Slitefabriken ligger under 800 kilo koldioxid per ton klinker, medan länder som USA och Kina ligger på över 1 000 kilo, säger Johan Silfwerbrand.

Men för att kunna använda importerad cement i infrastruktur kommer det ta minst sex månader.

-Trafikverket måste godkänna dem och det tar ett halvt år till två år, säger Johan Silfwerbrand.

Möjligheten att importera kalksten till fabriken i Slite för att fortsätta produktionen har nämnts som en möjlighet.

-Vi tittar förstås på alla möjligheter och vi kan få fram mindre flöden av kalk, men inte i närheten av den volym som behövs. Hamnen räcker inte till och vi har inte de tillstånd som behövs, säger Magnus Ohlsson, vd på Cementa.

Nyligen lade Cementa ner sin fabrik i Degerhamn går det att öppna den?

-Nej, vi har inga tillstånd kvar där, täkten vattenfylls nu och ugnarna är för gamla. Det krävs stora investeringar för att öppna den fabriken. Dessutom är kapaciteten där endast 300 000 ton per år, det räcker inte långt, säger Magnus Ohlsson.