Hem Fråga Experten Fråga Experten: Fuktskador i källare?

Fråga Experten: Fuktskador i källare?

Fråga Tidskriften Betongs experter

Vårt enplanshus med källare (148+148 kvm) från 1966 har fått halva källardelen fuktskadad efter regnkaoset i Gävle då drygt 100 mm regn föll på ca en timme. Det är i första hand tre inredda rum som tagit mest skada; gillestuga med öppen spis som fungerat som mysrum/tv-rum samt tidigare ”lekrum” och sovrum. Dessa rum hade uppreglat trägolv på grovgjuten/ ojämn betongplatta som troligen är oisolerad. Vi har aldrig sett eller känt oro för fukt eller mögel tidigare.

Träreglar/golv i dessa rum (furugolv, plastmatta och laminatgolv) är nu borttagna, under dessa golv låg rör (retur till befintliga radiatorer) dragna (som en typ av vattenburen golvvärme). Dessa rör och radiatorer (från 1966) är nu borttagna efter råd från rörmokare. Själva källarväggen/grundmuren är nu också synlig, den är murad med typ betonghålsten, med träreglar och är isolerad (mineralull) på insidan, sedan klassisk träpanel.

Allt ser fräscht ut både under och ovanför där vattennivån var vid översvämningen, inga tecken alls på ”gamla fuktskador” i något av rummen. I vårt område har översvämning aldrig skett tidigare. Vi tänker ta bort riskkonstruktioner (träreglar, mineralull) och funderar på att skippa nya element och istället ha golvvärme. För kännedom är de gamla tjockare vattenledningarna (stammarna) som förser hela huset med värme kvar ovanliggande på den grovgjutna ojämna betongplattan och går genom väggarna.

Hur får vi den isolering och ytskikt som är bäst lämpad för denna yta? Kan EPS-betong vara ett alternativ som är lättare att hantera/bra att fylla ut ojämnheter i gamla betongplattan? Vi kommer inte att bila bort befintlig platta/gräva djupare, fylla/isolera och gjuta ny.

Hur skulle ett designgolv/designbetonggolv fungera i vårt källarutrymme? Går det att få en Terazzoliknade känsla? Kan detta ”designgolv” också läggas/gjutas på befintlig platta efter tilläggsgjutning av EPS-betong? Vad jag läst bygger det inte så mycket, endast några få centimeter och ska också vara ”värmeledande”.

Kan du förklara dessa golv (EPS/Designgolv) med eventuella fördelar/nackdelar? Och fördelar/nackdelar mot att ha ett ”vanligt” betonggolv (behandlat). Är inte så intresserad av att lägga klinkers som känns hårt och halt.

EPS-betong kan ju också sprutas på innerväggar (som också isolerar). Om detta funkar så hade vi sedan tänkt putsa väggarna. Förstår att isolera från utsidan med Isodrän/Pordrän/Platonmatta eller liknande är bäst för att slippa fuktvandring.

Om detta blir aktuellt borde vi väl lägga dräneringsrör och flytta ut rabatterna från husgrunden när vi ändå håller på men är rädd för eventuella sättningar på huset som kan orsakas av friläggande av husgrund för isolering, eventuell omdränering, och att tillkommen ny betongplatta + värme i form av ny golvvärme ska påverka. Vi har redan en del gamla sprickor i grunden/väggarna i källaren som funnits långt innan vi köpte huset för 11 år sedan.

För information finns i källaren även ett förråd där oljepanna stått tidigare, samt snickarbod och toalett som också blev fuktskadat. De rummen har målade betonggolv/mosaik och ska torkas ej bytas.

För att ge dig helhetsbilden är huset ett nyputsat mexitegelhus med nytt tak och nytt vattenavrinningsystem (kan vid behov använda vattenutkastare på stuprören och har även extra rännor från stuprören som leder bort vatten från huset). Huset har självdrag och fjärrvärme.

Huset är troligen omdränerat för ca 20 år sedan på ena sidan som ligger som högst, (en halvtrappa upp från den delen som blev vattenskadat i källaren). Annars har grunden både lager av kall-och varmasfalt (enligt ritning från byggnadsåret).

Vi kan se när vi grävt ute (har snart avslutat bygge av ny terass) att större stenar finns i marken och att det verkar vara sandblandad jord närmast grunden/i rabatterna, ”stenbunden pinnmo” enligt ritningen från 1966. Har dock i samband med altanbygget sett en del mindre ”slukhål”? Marken sluttar fint från huset.

Frånluftdon finns sedan många år installerade i husets två dusch- och badrum och avfuktare finns i tvättstugan i källaren. Överväger friskluftsventiler/spaltventiler både i källaren och på entréplanet för att förbättra inomhusklimatet (det fungerar bra på vintern men är för varmt på sommaren).

Kanske lite för mycket information om huset, i övrigt har jag mest googlat mig till informationen om fuktskador/betong, men hoppas det gör det enklare för dig/er att svara på mina funderingar. Tror också era svar skulle hjälpa många Gävlebor i liknande situation som vi är i just nu.
/Camilla

Att använda EPS-betong/cement är ett smidigt sätt att fixa till nivåskillnader och större ojämnheter, och på samma gång få värmeisolering. Men hållfastheten och isolerförmågan är inte så hög. Med densitet ca 500 kg/m3 (relativt 2300 kg/m3 för betong) är hållfastheten ca 2 MPa relativt 40 MPa för betong. Jämför man cellplastskivor och EPS-betong/cement, så skiljer det en del i hur bra de isolerar.

Räknat på 10 cm tjocklek och lambdavärde på 0,035 relativt 0,08 W/m°C så skulle det motsvara en ökning av värmeförlusterna för din betongplatta med ca 55% med EPS-betong/cement relativt cellplastisolering. Eller att EPS-betong/cement behöver vara ca 4 gånger så tjock för att få likvärdig värmeisolering som cellplastskivor.

Jag tycker att du skall försöka få till så tjockt med cellplastisolering som möjligt, speciellt då du tänkt ha golvvärme. Ett riktvärde brukar vara 250 mm, men det funkar med tunnare också. Värmeisoleringen ger också skydd mot att markfukten att komma upp i plattan, då temperaturgradienten över tvärsnittet ger en ångaltskillnad som gör att fukten strävar neråt i stället.

Med tunn isolering får man inte denna effekt, och det kommer byggas upp en ”vämekudde” i marken under platta som kan öka fukttransporten upp i plattan. Detta blir extra påtagligt med golvvärme. Om ni väljer bort golvvärme funkar det bra med tunnare cellplastisolering (ca 100 mm), men undvik att gjuta in de befintliga värmerören till radiatorerna.

Ett annat sätt att stoppa markfukten att komma upp i plattan är att täta till med en byggplast, förslagsvis under isoleringen då denna annars kan ta upp fukt med tiden. Men har man bristfällig isolering och golvvärme kommer det byggas upp en ganska stor värmekudde, och då öka risken fukten i stället kommer upp i grundmuren och väggarna.

Jag föreslår att du först fixar till större ojämnheter och nivåskillnader hos den befintliga plattan, exempelvis med finbetong, reperationsbetong, EPS- cement, osv. Minder ojämnheter, håligheter m.m. behöver normalt inte åtgärdas. Däremot kan det vara bra att slipa bort eventuella toppar. Se till att plattan är ordentligt rengjord från organiskt material, då detta annars kan brytas ner och skapa emissioner.

Lägg sedan på en tät byggplast och se till att den överlappar och täcker ordentligt vid genomföringar m.m. samt dra gärna upp den några cm mot ytterkanten (grundmuren/väggen). Därefter cellplastisolering och på detta en armerad betongplatta eller möjligtvis cementbaserad fiberförstärkt avjämning/spackel.

Betongen bör gärna vara minst 80 mm för att inte riskera problem med kantresning och stor sprickbilning, med avjämning/spackel kan du gjuta tunnare (se tillverkarens anvisningar). Avjämning/spackel är smidigt att jobba med, men kan också bli relativt dyrt.

Det finns ”spårade” cellplastskivor har bra ”lambdavärde” (låg värmeledningsförmåga). Men då de också brukar vara tunna (exempelvis 20 mm) ger de inte så hög värmesilering till konstruktionen, speciellt vid urspårningen för värmeslingorna där det kan vara ganska tunna.

Ofta är den bästa lösningen vara att ta bort den befintliga oisolerade plattan helt, gräva ut och bygger upp enligt ”konstens alla regler”, med geoduk, dränerande bärlager, plastfolie, cellplastisolering, och ny armerad betongplatta. Men vad jag förstår är det inte ett alternativ för er.

För att minska risken för fuktproblem gäller det primärt att ta bort källan till fukt, dvs se till att ha en fungerande dränering. Källarväggarna isoleras lämpligen på utsidan i största mån, och gärna med ett tätskikt (membran, duk m.m.) mellan isoleringen och grundmur/vägg. Insidan av källarväggen kan vara bra om den får möjlighet att ”andas”, exempelvis med puts, silikatfärg, kakel m.m.

Det gäller också att minska risken för att samma problem återupprepas vid framtida översvämningar, dels har kommunen givetvis ett ansvar men ni kan också försöka förhindra att vatten kan ta sig in i källaren genom golvbrunnar, toaletter, källaringångar m.m.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group