Hem Fråga Experten Fråga Experten: Pågjutning i bräckt vatten?

Fråga Experten: Pågjutning i bräckt vatten?

Fråga Tidskriften Betongs experter

Vi har ett betongfundament till en brygga, som börjar ge sig. Som vi tänkte försöka laga, istället för att gräva bort och göra nytt. Nu önskar jag lite tips för att laga det.

Fundamentet är byggt runt 1995, och har med åren vridit sig och vält lite, Det finns även ett antal stora i sprickor, och i vintras trillade en tugga av. Isen verkar flytta fundamentet lite varje år, men det är mindre dom senaste åren, så kanske att den har satt sig i sin position nu.

Basen är ca 180 * 80 cm och höjden mellan 170-105 cm. Halva fundamentet, den djupa delen står på en ler/dybotten, de andra halvan står på en gammal stenkista, varför djupen är grundare. Vid normalvatten sticker drygt 0,5 m av fundamentet ovan vatten. Detta är på en ö i Stockholms skärgård.

Min tanke är att nu göra en pågjutning runt det befintliga fundamentet och med rätt vridning, dvs dagens fundament kommer vara snevridet inom det nya fundamentet. För att gör detta tror jag nya fundamentets yttermått, kommer bli runt 200 * 120 cm. Vi planerar att göra jobbet första helgen i otober. jag har räknat ut att det kommer gå åt ca 0,9m3 betong.

Vi hyr en tombola och har tillgång till ett rör med tratt för att fylla med. Min förhoppning är att med att denna pågjutning skall kunna förlänga bryggans liv i ca 10 år.

Frågeställningar:
1) Finns det risk att nya betongen inte fäster i den gamla? Och att det kommer dela sig?
2) Finns det risk att betongen flyter ut undertill vid stenarna då formen inte kommer att bli tät där?
3) Bör fundamentet ha en konisk form för att minska att isen växer sig tjock runt fundamentet?, dvs avsmalna uppåt.
4) Är det en fördel att klä fundamentet med ett träckskikt, som ett sk offerskikt, för att undvika att isen gnager sönder betongen. Samt att hålla ihop fundamentet ifal det blir nya sprickor.
5) Är det en nackdel för konstruktionen /hållbarhetetn att gjuta nu i oktober, då det är lite kallare?
6) Vilken betong är bäst för detta ändamål?
7) Är det något annat vi behöver tänka på.
/Eva

Jag tänker att ni kan köra med en lös konsistens, typ S5 eller SKB. Betong med ”standardcement”, vct 0,40 och förhöjd lufthalt (ca 4,5% luft). Det är lite svårt att ge ett exakt recept, då betongens vattenbehov till stor del ges av egenskaper hos gruset/sanden (finandel, lerpartiklar m.m.).

Konsistensen justeras lämpligen med flytmedlet, att tillsätta mer vatten innebär att vct ökar. Upplevs betongen allt för trög eller stenig ökas lämpligen pastavolymen (cement+vatten, konstant vct). Det skulle funka med vct 0,45 också, men för att få till en robust betong med lös konsistens kan en liten sänkning av vct vara bra.

Vct (vatten-cement-tal) beräknas som vikt vatten dividerat med vikt cement (exempelvis 450/180=0,40). Får ni ner betongen i botten av formen med slag/rör brukar det funka utan antiurvaskningsmedel, och då bör betongen ha relativt lös konsistens och gärna vara lite seg.

Jag ser inget behov av att ni vibrerar betongen. Eventuella blåsor i ytan spelar ingen större roll, risken är att betongen separerar och luften för frysning går ur när man har lös konsistens. När man gjuter under vatten vill man med den lösa konsistensen gjuta så vattnet trängs undan. Formen kan behöva ”överfyllas” så eventuell urvaskad betong rinner över kanten.

När jag proportionerar betongen brukar jag räkna på en kubikmeter (1 m3), och sedan ”skala” om det till den volym jag vill blanda. Viktigt när man blandar betong är att ta hänsyn till den fukt ballasten innehåller, och reducera detta från vattnet man tillsätter. Exempelvis om ett fuktigt grus har ca 5% fuktkvot, motsvarar det ca 50 liter vatten per m3 betong.

Fuktkvoten bestäms genom att väga lite av den fuktiga ballasten (ca 500 gram) och sedan väga igen efter att det torkats i ugn (ca 110 grader), och beräknas som vattenmängd (= vikt fuktigt – vikt torrt) dividerat med vikten hos det torra materialet. Fuktkvoten multipliceras sedan med vikten torrt grus respektive sten i receptet för att få ut vattenmängden som sedan används för att justera betongblandningen (fukten läggs till gruset och stenens vikt, samt dras bort från blandningsvattnet).

Om jag antar att du har ett bra gjutgrus, att lagom ballastfördelningen kan vara 55% 0/8 grus och 45% 8/16 sten, 4,5% lufthalt, samt vct 0,40, blir det följande betongrecept (1 m3) med torr ballast:

• Cement 450 kg
• Vatten 180 kg eller liter
• 0/8 grus 910 kg
• 8/16 sten 750 kg
• Ca 1,0% flytmedel av cementvikten
• Ca 0,1-0,2% luftporbildare av cementvikten

Mängden flyt och luftporbildare är svårt att ge, då det finns en mängd olika tillverkare och typer, som har olika effektivitet och torrhalt. Rekommenderad dos ges på tillverkarens produktblad.

Var försiktig med flytmedlet, för hög dosering hör att betongen lätt separerar. Börja med lägre dosering, blanda ordentligt och öka sedan i omgångar tills ni hittar ”rätt” dosering.

Skulle betongen separera kan man dra i mer grus, sten och cement. Separerad betong ger dålig överyta, är sprickbenägen och kan inte stabilisera luften (frostresistens). Har ni ett grovt gjutgrus kan ballastfördeningen behöva justeras (60% grus och 40% sten).

Om du då vill ”skala ner” receptet till exempelvis 10 liter betong multiplicerar du vikterna med 0,010 (eller 0,020 för 20 liter betong). Vill du i stället utgå från 25 kg cement multiplicerar du vikterna i receptet med 25/292=0,0856 och således ger 85,6 liter betong i detta fall.

För att räkna om till ”fuktiga material” i ovan recept med exempelvis 5% fukt i gruset och 1% i stenen blir det (1 m3):

• Cement 450 kg
• Vatten 180-910×0,05-750×0,01= 127 kg
• 0/8 grus 910×1,05= 955 kg
• 8/16 sten 750×1,01= 757 kg

När jag blandar betong hemma väger jag inte materialen, utan tillsätter och justerar så betongen se bra ut och känns smidig. Jag tänker att ni kan göra så också, och bara ha receptet som en vägledning.

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group