Hem Granskat Granskat: Trä och import ökar

Granskat: Trä och import ökar

Importen av stomelement i betong har trefaldigats de senaste fem åren. Idag står de för 25 procent av svenska marknaden för betongelement till stomme. Dessutom har andelen flerbostadshus i trä fördubblats från 2016 till 2019 och 2019 byggdes vart femte flerbostadshus i trä. Utom i Storstockholm.

Text och undersökning: Arne Hellström.

Tidskriften Betong har låtit granska statistik från SCB över nybyggnad av stommar till bostadsbyggnader under senare år. Den visar att marknadsutvecklingen i Sverige har genomgått två betydande förändringar. Den ena är inbrytningen av trästommar till flerbostadshus, den andra är ökningen av betongstommar som importeras.

Vi börjar med att titta på förändringarna mellan trä och betong. Det finns framförallt två orsaker till den förändringen. Den ena är att konkurrensen har satts ur spel när politiker påverkat val av trä framför andra material, främst betong. Det har skett såväl på regerings- som lokalnivå genom bidrag till marknadsföring och genom att exempelvis proklamera orter som ”trästäder”.

Den andra orsaken är att priskonkurrensen från träbranschen har stärkts. Den är starkast från företag som tillverkar volymenheter, där byggproduktionen nästan helt bedrivs i fabrik istället för på en provisoriskt etablerad byggplats. Det vill säga, stomme, stomkomplettering och installationer görs på fabrik. Endast grundläggning, markarbeten och monteringen av volymenheterna görs på byggplatsen.

Metoden innebär således en omfattande industrialisering av byggprocessen, vilket medför hög kostnadseffektivitet. Därmed efterliknas bilindustrin genom att producenten kan ”äga” hela processen från design till färdigt bostadshus. Det har fått till följd att flera av dessa volymbyggare bygger i egen regi för försäljning av lägenheter direkt till konsument.
Träbranschen konkurrerar också med regelstommar som monteras med separata vägg- och bjälklagselement. Den metoden är från industrialiseringssynpunkt i stort sett likvärdig med betongelementbyggda bostadshus, dock med tillägget att ett antal avskiljande funktioner behöver utföras på byggplatsen.

En ytterligare metod från träbranschen är stommar av KL-trä i vägg-och bjälklagselement. Den produktionen belastas dock av höga materialkostnader, vilket gör att dess konkurrensförmåga från prissynpunkt blir begränsad.

Grovt räknat har vi därmed tre kostnadskategorier, låg-, mellan, och högkoststadskategorierna. För att få jämförbarhet mellan dem har inkluderats stomme från färdig grund inklusive ytterväggar, lägenhetsskiljande väggar och trapphus med trappor samt nödvändiga avskiljande funktioner för ljud, brand, luftläckage och fukt. Med dessa funktioner inräknade utgör stomkostnaden erfarenhetsmässigt cirka 20 procent av byggkostnaden, som definieras såsom kostnader för entreprenörerna i bostadsprojekten.

De tre kategorierna är:

1. Lågkostnadskategorin

Hus med regelstomme av trä byggda med färdiga volymelement som monteras på byggplats inklusive stomkomplettering och installationer.

2. Mellankostnadskategorin

HUs med regelstommar av trä, hus med stommar av betongelement och hus med stommar av platsgjuten betong. Den dominerande kategorin.

3. Högkostnadstkategorin

Hus med stommar av KL-trä, korslimmat trä.

I storstäderna och för lägenheter med tre våningar eller mer har förändringen av marknadsandelarna varit avsevärt mindre än i länsregionerna. Särskilt märkbar är skillnaden mellan Storstockholm och länsregion norr. I den norra regionen är år 2019 andelen trästommar högst i landet med 25,5 procent medan i Stockholm är motsvarande siffra 6,1 procent.

Under den studerade perioden har nybyggnad av flerbostadshus med tre våningar eller mer minskat med 42 procent mellan åren 2016 och 2019, medan trästommarnas andel ökade från 7,3 till 14,3 procent. Dock ökade lägenhetsytorna för trästommar endast från 144 000 till 162 000 kvadratmeter.

Ytterligare en markant förändring är import av stomelement, där särskilt betongelement från de baltiska staterna utvecklats kraftfullt. Under åren 2015-2020 har importandelen av betongelement ökat kraftigt. Andelen har sedan tio år gått från enstaka till cirka 25 procent.

Orsaken till att importen kunnat öka är att betongelementtillverkning är en arbetskrafttung verksamhet, särskilt gäller det väggtillverkning och att lönekostnaderna i de baltiska länderna är avsevärt lägre än de svenska. Så trots att den svenska produktionskapaciteten snarast har ökat och dess fabriker i huvudsak gått för fullt har detta skett. Det torde innebära att betongelementbyggnad har vunnit marknadsandelar på bekostnad av platsbyggnadsmetoder. Det gäller inte minst inom flerbostadshusbyggnad.

Mer om

Den statistiska redovisningen

För att belysa utvecklingen används SCB:s senaste statistik dels över lägenhetsytor i flerbostadshus, dels över SCB: statistik över import av betongelement. Undersökningarna av areor och andelar för lägenheter i flerbostadshus avseende trä- respektive betongstommar redovisas för åren 2016–2019 och importen av betongelement för åren 2015–2020.

Förutom att redovisa samtliga lägenheter, oavsett antal våningar, så redovisas också flerbostadshus med tre våningar eller mer. Anledningen är att belysa utvecklingen inom detta segment. När det gäller flerbostadshus med en till två våningar har trä traditionellt haft en betydande marknadsandel även under tiden före ändringen av lagstiftningen 1994, som innebar att trästommar därefter får användas för höga hus.

Redovisade diagram avseende flerbostadshus är baserade på SCB:s statistik rörande ytor, BRA (BOA + LOA) kvm och marknadsandelar. Uppgifterna härrör från obligatoriska enkäter om flerbostadshus med svar från byggherrar före byggstart av nybyggnadsprojekt. Uppskattningarna härrör således från tidigt skede i byggprocesserna.

Andra stommaterial har bortsetts även om det enstaka år förekommer enstaka procent stommar av stål och lättbetong. På vertikal axel visar diagrammen kvm lägenhetsarea, BOA, samt i förekommande fall även LOA. Skalan är individuell för de olika geografiska områdena. Därutöver anges marknadsandelar för trä respektive betong i rutor över staplarna.

Redovisning av import av betongelement är hämtad från SCB:s ”Varuimport från tullstatistik”.

Regional indelning flerbostadshusproduktion

STOR-STOCKHOLM: Hela Stockholms län
STOR-GÖTEBORG: Kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn, Öckerö och Alingsås.
STOR-MALMÖ: Kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.
LÄNSREGION I, NORRA SVERIGE: Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens.
LÄNSREGION II, MELLERSTA SVERIGE: Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Hallands (exkl. kommuner i Stor-Göteborg), Västra Götalands (exklusive kommuner i Stor-Göteborg), Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs.
LÄNSREGION III, SÖDRA SVERIGE: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Skåne (exkl. kommuner i Stor-Malmö).

Klicka på diagrammen för större bild och text.
Klicka på diagrammen för större bild och text.
Klicka på diagrammen för större bild och text.

Branschen om:
Trähusens marknadsandelar

År 2019 byggdes vart femte flerbostadshus i trä och andelen flerbostadshus i trä har fördubblats mellan 2015 och 2019. För flervåningshus med fler än tre våningar har trä 14,3 procent av marknaden.

Stämmer det med din uppfattning?
MAGNUS FRIDVALL, DIVISIONSCHEF, ABETONG: Ja, om än i överkant.
CARL-JOHAN APPELBERG, MARKNADSCHEF, CONTIGA: Kanske, låter som en stor andel.
HENRIK VINELL, AFFÄRSUTVECKLARE, STRÄNGBETONG: Ja, fast å andra sidan har produktionen av trähus med fler än tre våningar stigit 12,5 procent under perioden, en snittillväxt om cirka tre procent per år, inte direkt någon remarkabel ökning.

Vad är förklaringen?
MAGNUS FRIDVALL: Kommuner driver på utvecklingen. Miljö är det avgörande, eller enda, argumentet.
CARL-JOHAN APPELBERG: Dels kanske det byggs större volymer, dels har träbranschen starka lobbykrafter vilket möjliggör kravställande till byggsystem i trä i detaljplaner.
HENRIK VINELL: Tyvärr kan det väl finnas viss politisk inverkan på val av byggnadsmaterial, vilket är olyckligt oavsett materialval. Men det finns också duktiga modulbyggare med hög prefabriceringsgrad som dessutom är byggherrar vilket naturligtvis bidrar till volymökning.

Hur ser utvecklingen ut de närmsta åren tror du?
MAGNUS FRIDVALL: Andelen kommer att öka om vi i betongbranschen inte agerar med kraftigt förbättrad miljöprestanda.
CARL-JOHAN APPELBERG: Tror vi kommer få se fler kommuner som försöker styra materialval. Men det kommer att gå över, som tur är. Den trenden ser man i de kommuner som ligger i framkant, de styr på koldioxid istället. Sedan har betongbranschen påbörjat en intressant förändring där vi minskar vår koldioxidpåverkan radikalt. Vi på Contiga klarar exempelvis att tillverka cirka 70 procent av vår samlade volym med en klimatförbättrad betong i dagsläget. Betongen har en förbättrad miljöprofil som är cirka 25-35 procent lägre än vad den var tidigare.
HENRIK VINELL: Total efterfrågan, produktionskostnad och kapacitet är avgörande. I frånvaro av politisk styrning så väljs byggmetod och material efter vad som är lämpligt, önskat eller möjligt i det enskilda fallet. Och i många situationer finns utrymme för effektivt modulbyggande. Men vi har ju under året också sett att cement kan bli bristvara och råvarupriser stiger inklusive virke.

Branschen om:
Import av betongelement

Importen av stomelement i betong har trefaldigats de senaste fem åren. Idag står de för 25 procent av svenska marknaden för betongelement till nybyggnad av stommar.

Är du förvånad över de sifforna?
MAGNUS FRIDVALL: Ja, men jag tror att marknadsandelen av utländsk prefab är störst när det gäller lokaler, mindre när det gäller bostäder.
CARL-JOHAN APPELBERG: Nej, inte direkt. Däremot tror jag att det kanske är mer påtagligt på ostkusten än på västkusten.
HENRIK VINELL: Nej, importen har ökat stadigt sedan finanskrisen 2008. Baltikum har haft en kapacitet som vida överstiger inhemskt behov, då gäller att exportera eller gå under. Samtidigt har tillväxten i Sverige inte kunnat tillgodoses av inhemsk produktion.

Hur kommer utvecklingen att ske framöver, mer eller mindre import?
MAGNUS FRIDVALL: Det kommer ligga kvar på ungefär samma nivå.
CARL-JOHAN APPELBERG: Jag tror på en minskad import. Vi ser redan idag att några av de utländska aktörerna önskar att förse sina projekt med betongelement tillverkade i Sverige. Det beror på kostnadsläget, det är inte ekonomi i att tillverka i utlandet och transportera dessa betongelement så långt. Men framförallt kommer vi att se en stor skillnad när det gäller val av stomleverantör då våra kunder blir mer uppmärksamma på vilken faktisk miljöprestanda de får i betongelementen. Som jag uppfattar situationen så skiljer det väldigt mycket mellan vad vi klarar att prestera och vad några av de ledande utländska leverantörerna redovisar när det gäller miljöpåverkan. När jag kollade på detta tidigare under året så skiljde det över 180 procent, alltså nästan tre gånger så mycket utsläpp om man väljer fel leverantör.
HENRIK VINELL: Ser vi till förväntad marknadstillväxt, tror jag importandelen planar ut på nuvarande nivå. Historiskt har relativa löneskillnader varit större än de högre transportkostnader som importen många gånger medför. Men fortsätter nuvarande inflation på råvaror parat med löneinflation i tillverkande land så äts kostnadsfördelen upp och incitament avtar.

Branschen om:
Fabriksbetongens marknadsandelar

Samtidigt som importen av betongelement till stomme ökat har den svenska produktionskapaciteten även den ökat. Det torde innebära att betongelementbyggnad har vunnit marknadsandelar på bekostnad av platsbyggnadsmetoder. Det gäller inte minst inom flerbostadshusbyggnad.

Vad anser du om det?
MAGNUS FRIDVALL: Ja, det stämmer bra, prefab har tagit marknadsandelar beroende på brist på yrkeskunnig personal samt tidspress i projekten. Även platsbrist på byggarbetsplatserna bidrar, det är ofta svårt att lagra och hantera formdelar på plats.
CARL-JOHAN APPELBERG: Ja, det tror jag stämmer. Det beror på många faktorer. Dels så sker det en utarmning av kompetensen när det gäller platsbyggda stommar, dels så är det mer kostsamt med personal ute på byggarbetsplatser än i fabriksmiljö. Produktiviteten på en fabrik är bättre. Man har bättre möjligheter gällande kvalitet i en fabriksmiljö. Byggtiderna minskas. Det är glädjande då vi som jobbar med håldäckselement dessutom kan erbjuda en mycket mer materialeffektiv produktionsmetod, mindre betong – mindre miljöbelastning.
HENRIK VINELL: Ja, vi har haft en tid med hög byggaktivitet som inte kunnat lösas med inhemskt utbud. Cementproduktionen i Sverige hade inte heller kunnat ökas motsvarande behovet i importerade element. Så rent volymmässigt är det inte så konstigt att betongelementandelen ökar.